Nyss satt jag och pratade med pappa om gymnasiet och om alla ämnen jag har svårt för nu, och helt plötsligt så bröt jag bara ihop och började stortjuta. Tror att det som fanns i dessa tårar var panik och ångest. Jag vill verkligen komma in på det jag vill på gymnasiet, men förut började jag tveka på vad jag ville gå. Insåg att en annan linje egentligen var bättre för mig, och nu vet jag inte hur jag ska göra. Fan.